| Från början är det en gaucho-sadel, dvs. en
sydamerikansk "cowboysadel". Den är gjord helt av nedbrytbara material,
Enda metallen är ringarna som håller stigbyglarna, och vissa delar i
stigbyglarna. Mina ändringar av den är att jag tagit bort bossorna som
jag ersatt med filt, och så har jag kortat sadeln cirka en decimeter.
Vidare har jag tagit bort snörningen i sitsen, som mest är obekväm. I
orginal har man en farlig massa fårskinn och liknade ovanpå sadeln, men
dem har jag hoppat över. Det ser obekvämt ut med en skåra i mitten, men
faktiskt märker jag inte det när jag rider.
Stigbygelfästningen och gjordens infästning har jag också ändrat ordentligt.
Det ser helt annorlunda ut på orginalsadeln
Jag har byggt upp sadeln rätt ordentlig undertill. På mitten är den 5cm
tjock, för att göra Blixtens breda rygg lite spetsigare och sittvänligare.
Fram- och bakvalv är orginal, halmstoppade korvar.
Det är fortfarande ingen metall i sadeln, och det finns alltså således inget
traditionellt framvalv med koppjärn. Det ger nackdelen att sadeln lätt glider i
sidled, men på en häst som Blixten, med en mank-vinkel på 120 grader (normalt är
90-95 grader) finns det ändå ingen fungerande konstruktion som håller sadeln
mitt på hästen. Jag skall ordna så att jag kan ha en förbygel på sadeln. En
sådan förhindrar de värsta felglidningarna och är bra att ha i skogen.
Stigbygelupphängningen är inte optimal om man vill rida lätt eller stå i
fältsits. För mitt lilla ridbaneridande duger det dock bra.
Jag har länge funderat på att göra en snyggare sits till sadeln, att lägga på
ett lager läder till upptill så att den blir lite snyggare. Emellertid är jag
för funktionalistisk för att göra slag i saken. Jag rider utmärkt i den redan
nu.
Nästa sadel jag gör blir till en mer sadelvänlig modell av häst, min
frederiksborgshäst Robust. Den kommer jag att ha ett koppjärn i, och en
stadigare stigbygelupphängning.
info@markusholst.se
Tillbaka
 |
